Growth mindset börjar inte i huvudet – det börjar i kroppen

Många pratar om vikten av ett growth mindset – särskilt i tider av förändring. Att kunna tänka i termer av utveckling snarare än begränsning. Att se motgångar som lärande. Att våga gå utanför komfortzonen.

Men få pratar om vad som faktiskt krävs för att vi ska orka tänka så.

För det är lätt att säga “se det som en lärdom” – när man är trygg, utvilad och har resurser att tänka klart.

Det är något helt annat när man är mitt i en förändring. När kraven ökar, tryggheten ruckas eller kroppen går in i stressläge.

Då är det inte läge för nyfikenhet, utveckling eller lärande – då vill vi bara ta oss igenom veckan. 

Det vi behöver är trygghet. I kroppen. I relationer. I kulturen omkring oss.

Då kan growth mindset kännas som ännu ett krav.

Ännu en grej vi “borde” klara.

Och det är just där nervsystemet kommer in.

När nervsystemet är i obalans – kamp, flykt eller frys – tappar vi tillgång till de delar av hjärnan som hjälper oss att tänka långsiktigt, reflektera och se möjligheter. Det är därför vi kan veta att vi borde tänka större, våga mer, vara nyfikna – men ändå låser vi oss. Vi fastnar i perfektionism eller undvikande, i rädsla för att misslyckas.

Ett growth mindset bygger inte bara på en vilja att utvecklas.

Det bygger på en inre trygghet – att vi vågar göra fel, bli ifrågasatta, kliva utanför det vi kan. Och den tryggheten börjar i kroppen.

Därför behöver vi inte bara prata mindset.

Vi behöver också prata nervsystem och emotionell mognad.

För ett growth mindset är inte bara en kognitiv inställning – det är en kroppslig förutsättning.

Alla vill ha tillväxt – tills den blir obekväm

Alla vill ha ett team som växer.

Men det är få som klarar av att hålla utrymme för det – när det verkligen händer.

På pappret låter det självklart:

“Vi behöver mer innovation.”

“Teamet ska ta större ansvar.”

“Det är viktigt att tänka utanför boxen.”

Men det vi sällan pratar om är det mest grundläggande:

Att verklig tillväxt i ett team inte börjar med fler strategimöten eller bättre retorik.

Den börjar med ledarens emotionella mognad.

Det är inte svårt att prata om lärande och tillväxt.

Det svåra är att stå kvar i det – när det blir rörigt, mänskligt och oförutsägbart.

Vi har hört fraserna:

“Vi lär oss av våra misstag.”

“Feedback är en gåva.”

“Utmaningar är möjligheter.”

Men vad händer när någon faktiskt gör ett misstag?

När någon visar känslor, blir sårbar, ifrågasätter något eller reagerar starkt?

Då syns ofta det motsatta:

– subtil irritation

– undvikande tystnad

– en chef som backar, blir defensiv eller försöker släta över

Och plötsligt är det inte så tryggt att växa längre.

Plötsligt är tillväxt bara välkommen – så länge den inte rubbar något.

Så länge den inte väcker något obearbetat i ledaren.

Det är här det verkliga testet av growth mindset börjar.

Och det är här många faller.

För det är inte svårt att vilja tillväxt.

Det svåra är att tåla det den väcker.

Och det kräver något som inte går att läsa sig till.

Det kräver emotionell mognad – kapaciteten att stå kvar och hålla space när någon annan expanderar, när du inte har kontroll, när du själv blir osäker.

Resultatet? En kultur där ingen vågar visa vad de känner

När growth mindset används utan emotionell mognad blir det en snygg fasad.

Folk säger rätt saker.

Men innanför fasaden finns stress, skam och rädsla för att vara “fel”.

👉 Medarbetare undviker risker

👉 Teamet undviker konflikt

👉 Ledaren undviker sina egna känslor – och förlorar förtroende

Det här är inte ledarskap. Det är rädsla som fått rollen att hålla i rodret.

Utan emotionell mognad – kommer följande att hända:

1. När kontrollen hotas

Chefen får uppifrån höra att teamet måste bli mer innovativt, ta mer ansvar, tänka större. Det låter bra på pappret – så de sätter upp mål, bokar in workshops, skapar fokusgrupper.

Men så händer det:

En medarbetare börjar ta initiativ. Tänker nytt. Går utanför sin roll. Kommer med oväntade förslag.

Och något händer i chefen. Det skaver. Osäkerheten bubblar upp. Kontrollförlusten.

“Vad händer om det här inte går som jag tänkt?” “Vad säger det om mig om jag inte hänger med i det som skapas?” “Kommer jag fortfarande att behövas?

Och plötsligt handlar det inte längre om teamets tillväxt.

Det handlar om ledarens förmåga att stå kvar i det ovissa.

Att inte straffa det oväntade – utan hålla utrymme för det.

Att själv vara i ett growth mindset, emotionellt.

När någon i teamet börjar tänka större än du räknat med, triggas ofta en djup rädsla:

Ledarskap i förändring handlar inte om att styra processen.

Det handlar om att hålla processen – även när du inte vet var den slutar.

2. När någon växer för snabbt

Vi säger att vi vill se andra utvecklas – men vad händer när någon gör det snabbare än vi är beredda på?

När medarbetaren plötsligt inte passar in i det fack vi placerat dem i.När de börjar röra sig mot något större – och vi inte längre kan sätta en tydlig etikett på deras roll.

Utan ett emotionellt growth mindset kan vi – ofta omedvetet – börja bromsa:

- ge dem mindre synlighet

- ifrågasätta mer

- eller skicka signaler om att “du tar lite för mycket plats”

Det är inte elakt. Det är nervsystemet som tappar känslan av trygghet och försöker återfå kontroll.

3. När triggers tar över ledarskapet

När någon i teamet vågar något du inte vågat själv, kommer det att skava.

Du kanske märker att du:

- känner dig hotad

- blir avvisande

- börjar undervärdera deras initiativ

Det är här ditt egna inre arbete behövs som mest.

För det är inte teamets jobb att trygga din självbild.

4. Skillnaden mellan att vilja tillväxt – och att hålla utrymme för den

Alla vill ha ett starkt, självgående team.

Men frågan är: Kan du vara den som håller utrymme för andras expansion, även när du inte förstår den?

Kan du möta det oväntade – utan att vilja kontrollera det?

Kan du stå kvar när din egen osäkerhet väcks?

Det är här growth mindset slutar vara en fras.Och börjar bli en inre kapacitet.

Growth mindset kräver mer än en vilja att utvecklas

Det kräver:

- att du känner igen dina egna reaktioner

- att du kan reglera dem när de väcks

- att du tål känslor, osäkerhet och förändring – utan att behöva agera ut dem

Det handlar om ditt nervsystem. Din emotionella mognad. Din förmåga att stå kvar i det obekväma.

Reflektionsfrågor:

- Vad väcks i dig när någon i ditt team gör något du själv aldrig skulle våga?

- Vilka reaktioner håller du tillbaka – och vilka agerar du ut?

- Har du en kultur där det är tryggt att förändras – eller bara att prestera?

Det krävs mod att leda ett team.Men det krävs ännu mer mod att låta andra växa – när du inte längre själv har kontroll.