Ett dysreglerat nervsystems koppling till smärta

Stress är en biologisk reaktion som har utvecklats för att förbereda, få oss att klara av och skydda oss från hot och utmaningar.

Kroppens automatiska respons är att frigöra stresshormoner som adrenalin och kortisol, vilket ger oss extra energi och skärpa för att snabbt kunna hantera eller fly/slåss(fight and flight), beroende på vad det är vi möter.

I dagens samhälle är vi sällan hotade av rovdjur, men stressresponsen aktiveras fortfarande när vi möter moderna "hot", som en pressad deadline på jobbet, ekonomiska bekymmer, eller sociala konflikter. När dessa stressfaktorer är tillfälliga och vi får tid att återhämta oss, återgår kroppen till sitt normalläge. Men när stressen är konstant och kroppen inte får tillräcklig återhämtning, börjar det bli ett problem. Kroniskt förhöjda nivåer av stresshormoner som kortisol kan leda till högt blodtryck, viktökning, sömnproblem och till och med påverka immunsystemet, vilket gör oss mer mottagliga för sjukdomar.

Vid kronisk stress fortsätter kroppen att producera stresshormoner, vilket skapar en konstant hög nivå av "beredskap". Detta kan leda till en utmattning av kroppens resurser och en försvagning av organ och system, inklusive hjärt-kärlsystemet, matsmältningssystemet och inte minst, nervsystemet.

Nervsystemets roll i stressresponsen

Nervsystemet är kroppens kommunikationsnätverk och spelar en central roll i hur vi reagerar på stress. Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen, medan det perifera nervsystemet omfattar alla nerver som sprider sig från ryggmärgen ut till resten av kroppen. Inom det perifera nervsystemet finns det autonoma nervsystemet, som styr kroppens automatiska funktioner såsom andning, hjärtfrekvens, och matsmältning.

När stress uppstår, aktiveras den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet, vilket leder till en rad förändringar i kroppen. Blodkärlen dras ihop, hjärtfrekvensen ökar och matsmältningen bromsas – allt för att maximera kroppens förmåga att reagera snabbt och effektivt på det upplevda hotet.

Föreställ dig att du befinner dig i en trafiksituation där du plötsligt tvingas bromsa hårt för att undvika en kollision. Din kropp reagerar omedelbart: ditt hjärta börjar slå snabbare, dina muskler spänns och dina sinnen skärps. Detta är ett resultat av att det sympatiska nervsystemet har aktiverats. När faran är över, aktiveras den parasympatiska delen av nervsystemet, som hjälper kroppen att återgå till ett lugnt tillstånd, en process känd som "rest-and-digest".

Men om stressen är konstant, förblir det sympatiska nervsystemet aktiverat, och kroppen får aldrig en chans att återhämta sig. Detta leder till en ständig beredskap som inte bara är utmattande, utan som också kan leda till olika hälsoproblem, inklusive kronisk smärta.

Hur stress leder till smärta

När kroppen utsätts för långvarig stress, påverkas smärtsystemet på flera sätt. Stresshormoner som kortisol kan orsaka inflammation i kroppen, vilket kan göra att smärtreceptorerna blir mer känsliga. Detta betyder att kroppen blir mer benägen att uppleva smärta, även vid mindre skador eller irritationer.

Många upplever att de får huvudvärk eller muskelspänningar i axlar och nacke när de är stressade. Detta beror på att stress får musklerna att spännas, vilket över tid kan leda till smärta och stelhet. Kronisk spänning i musklerna, som ofta förekommer i rygg, nacke och käkar, kan leda till tillstånd som spänningshuvudvärk eller eller smärta i käkleden.

Vid central sensitisering, ett tillstånd som ofta förekommer vid kronisk smärta, kan hjärnan börja tolka även icke-smärtsamma signaler som smärta. Detta innebär att till och med lätt beröring eller en mild temperaturförändring kan upplevas som smärtsam. Detta är vanligt vid tillstånd som fibromyalgi, där patienter rapporterar utbredd smärta utan någon tydlig fysisk orsak.

Stress, nervsystemet och psykisk hälsa

Stress påverkar inte bara kroppen fysiskt utan har också en djup inverkan på vår psykiska hälsa. När kroppen ständigt är i beredskap, kan det leda till känslor av ångest och oro. Kronisk stress är en känd riskfaktor för utveckling av psykiska hälsoproblem som depression och ångestproblematik.

En person som upplever långvarig stress på jobbet kan börja känna sig orolig och rastlös även utanför arbetsplatsen. Detta kan leda till sömnproblem, irritabilitet och koncentrationssvårigheter, vilket ytterligare kan förvärra den stress som personen känner. Den ökade ångesten kan göra att kroppen reagerar starkare på smärtsignaler, vilket skapar en ond cirkel där både stress och smärta förstärker varandra.

Dessutom kan depression, som ofta är kopplad till långvarig stress, påverka hur vi upplever smärta. Personer med depression rapporterar ofta högre nivåer av smärta och kan uppleva att smärtan är svårare att hantera. Detta kan bero på att depression påverkar hjärnans kemiska balans, vilket kan göra nervsystemet mer känsligt för smärtsignaler.

Hur du kan bryta cykeln av stress och smärta

För att kunna bryta den negativa spiralen av stress och smärta är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och arbeta med både kropp, sinne och själ.

Studier har visat att bara genom att få kunskap, om hur din kropp fungerar vid smärta, kan göra så att din värk lindras. Med kunskap kommer en trygghet och genom trygghet kan din kropp känna sig lugn och lättare slappna av. Vi smärta, stress och spända muskler är det just avslappning som kommer hjälpa dig att bryta smärtcykeln.

- Skapa trygghet i kroppen: Har man problem med kronisk stress och långvarig smärta så har man troligtvis hamnat i ett läge där man konstant känner att man är i "beredskapsläge". Att man ständigt är jagad av alla måsten, behöver upprätthålla fasaden, köra på fastän allt i kroppen skriker stanna upp.

Det är inte tryggt att lyssna på kroppen, dess signaler, känslor som poppar upp. Det hinns inte med, tjänar ingenting till och man förstår inte dess syfte eller vet hur man ska hantera känslorna som kommer.

Att skapa trygghet i kroppen är grundläggande för att kunna bryta smärtcykeln. När vi inser att det vi känner är okej och att vi kan tillåta oss att verkligen känna, då signalerar vi till vårt nervsystem att vi är trygga.

- Mindfulness och meditation: Genom regelbundna mindfulness-övningar kan du lära dig att bli mer medveten om dina tankar och känslor utan att döma dem. Detta kan hjälpa dig att hantera stress på ett mer konstruktivt sätt. Meditation har också visat sig kunna minska aktiviteten i det sympatiska nervsystemet och öka aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet, vilket kan bidra till att minska muskelspänningar och förbättra sömnen.

Många som utövar mindfulness rapporterar att de känner sig mer avslappnade och mindre benägna att reagera impulsivt på stressiga situationer. Detta kan vara särskilt hjälpsamt för personer som lider av kronisk smärta, eftersom det kan minska smärtkänsligheten och hjälpa till att hantera smärta bättre.

- Rörelse: Att fysisk aktivitet är en av de mest effektiva sätten att minska stress och förbättra humöret vet vi alla. Träning ökar produktionen av endorfiner, kroppens naturliga "må bra"-kemikalier, som kan fungera som smärtlindrare. Det är dock viktigt att välja träningsformer som inte förvärrar din smärta och att aldrig gå förbi smärtan. Man kan träna fram till men inte förbi smärtan.

Går det just nu inte att träna alls så lyssnar man på kroppen och gör Milda aktiviteter som promenader, simning eller yoga kan hjälpa till att minska muskelspänningar och förbättra rörligheten utan att belasta kroppen för mycket.

- Andningsövningar: Djupandning är en enkel men kraftfull teknik för att aktivera det parasympatiska nervsystemet och minska stress. Genom att fokusera på din andning kan du sänka hjärtfrekvensen och blodtrycket, vilket kan bidra till att lugna kroppen och sinnet.

Prova att lägga en hand på magen och en hand på bröstet. Andas långsamt in genom näsan och fyll först magen med luft, sedan bröstet. Håll andan i några sekunder och andas sedan långsamt ut genom munnen. Upprepa denna övning i några minuter varje dag för att hjälpa kroppen att slappna av.

- Sömn och återhämtning: Sömn är avgörande för kroppens återhämtning och förmåga att hantera stress. När vi sover, reparerar kroppen skador, bearbetar dagens upplevelser och förbereder sig för nästa dag. Kronisk stress kan dock leda till sömnproblem, vilket skapar en ond cirkel där brist på sömn leder till ökad stress och smärta.

Skapa en regelbunden sömnrutin genom att gå till sängs och vakna samma tid varje dag. Undvik koffein och elektronik nära läggdags och försök att skapa en lugn och avslappnande sovmiljö.

Att förstå kopplingen mellan stress och smärta är ett viktigt steg mot bättre hälsa. Genom att ta kontroll över din stress och implementera de strategier som beskrivs ovan, kan du börja bryta den negativa spiralen av stress och smärta. Detta kräver tid och engagemang, men resultaten kan vara det som förändrar ditt liv till det bättre. Ett liv med mer rörelsefrihet, energi och glädje! Genom att minska stressen kan du inte bara lindra smärtan, utan också förbättra din fysiska och mentala hälsa på lång sikt.